Onsdag 2008-09-24

Dagen på jobbet har varit helt okej! Endel saker som har gått snett men det löste sig! Carro (min chef) är bortrest så vi sköter motionerinen av hästarna nu när hon är borta så idag har jag börjat dagen med en 30min promenad med Doris. Sen blev det mockning efter det medans emmy (en av mina jobbarkompisar) red Safir. Sen skrittade jag och Emma (min granne/jobbarkompis/vän) ut på Sidney (4år) och Filipin (3år). Det gick faktist jätte bra villket jag inte trodde! :P Sen på Em skrittade jag och Linda ut på Doris och rulle. Doris är väldigt het och jag fick hålla in henne ganska mkt för att linda och rulle skulle hinna med. Men på hemvägen ville hon knappt gå :P hon tkr det är så roligt att vara ute och jobba! haha
Sen var det inte mkt mer nämnvärt som hände på jobbet!

Surprise mår faktist bra med tanke på vad hon gjorde igår så imorgon ska vi ut och skritta en sväng. Men hon var lite tveksam när hon skulle ut ur stallet imorse, men sån är hon ju!

Nyss pratade jag med pappa och fick höra att det inte är så bra med min farfar. Jag kan inte fatta att snart så kommer han inte att finnas i mitt liv! Jag vill inte tänka mig det! Vill verkligen inte! Han har varit dålig länge men jag har alltid tänkt att han kommer att klara det! Han är så stark. Men nu när jag fick höra det med de orden som pappa sa så förstod jag att slutet är nära och jag som inte ens har hunnit hälsa på honnom på jätte länge! Jag har haft så mkt med jobb och flytt och hästen och tävlingar och träningar m.m. det finns inte någon ursäkt för att jag inte har tagit mig tiden´men det går inte att vrida tillbaka klockan tyvärr. Vill inte tänka på om jag inte hinner hälsa på han innan han försvinner kommer jag någonsin att kunna förlåta mig själv? Han har ställt upp så otroligt mkt! Lilla prinsessan vill inte förlora sin underbara farfar! Tänk allt som han har lärt mig, tänk alla sommrar jag har varit hos dem i deras sommarstuga, Tänk alla födelsedagar som han har varit där, tänk alla högtider, alla middagar, alla långa tal han brukar hålla. Jag kan inte tänka mig ett liv där han inte finns med! Visst alla ska väl gå bort någon gång man kan inte ha alla i livet för en evighet, men jag vill inte det! vill verkligen inte! 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0